c a r o l i n e.

Nu är det dags. Om ca fyra timmar sitter jag på ett plan på väg mot Tunisien och värmen.
Det ska bli så jättejätteskönt att komma iväg lite, till den riktiga sommaren.

Under tiden får ni ha det så jättebra! Hoppas solen får lysa lite här också :)
Puss & kram!

Skåne.

Jag förundras över den här staden. Idag har vi gått och gått, och oj vad vi har gått! Fötterna är slut och höften är paj, men vad gör väl det ibland? Köpenhamn besöktes. Det var glass, affärer och små kullerstensgator ungefär. Mysigt i vilket fall.

Men som sagt. Det är Mamlö jag förundras över. Gatorna, husen, strandremsan. Dialekten. Vi besökte området kring Turning Torso och plötsligt väcktes en gammal önskan i mig som nästan fick mig att veta bättre om framtiden. Jag tror nämligen bestämt att jag vill bli arkitekt! Det var ett tag sen, men när tanken ligger där och skaver betyder det kanske något? Vi får se.

Annars så längtar jag mest. Och saknar ibland. Jag längtar efter att få träna igen, och efter sommarvärme (och lite lite efter hösten men säg det inte till någon ok?). Jag saknar fina vänner och de två sista skolveckorna när solen lyste dygnet runt kändes det som och livet var som underbarast en håltimme ute på gräset.

Nyss hemkommen, strax iväg igen. Kvällen bjöd på poolparty hos en nästankusin. Väldigt skoj! (Och jag längtar plötsligt tio gånger mer till jag fyller arton...)
Imorgon bitti (alldeles för tidigt) beger vi oss söderut mot Malmö och en sväng över till Köpenhamn. Det ska bli så himla mysigt! Kvällspromenader, glass och seconhand. Det är vad jag förväntar mig, sen får impulsiviteten bestämma resten!

När vi kommer hem igen är det bara packa om innan nästa resa börjar. Har jag nämt att vi ska iväg två veckor till Tunisien? Ja, det ska vi iallafall. Från och med nästa onsdag och två veckor framåt. Det ska bli så. himla. skönt.

Men förhoppningsvis hinner vi nog höras en gång till innan dess. Ta hand om er alla fina där ute. Puss!

Flänger och far till stugan fram och tillbaka.
Ommålning på gång, och så fina solnedgångar att se. Då önskar man att man inte var så ensam, vem som helst skulle duga faktiskt. Men en timme prat med fin vän duger också, och ankorna höll mig sällskap ett tag.
Imorgon far vi tillbaka. Mera måla, mera lugn och ro. Kanske lite träning? Hostan håller på att lämna mig.

Puss och godnatt.

Jag leker flytta-hemifrån-leken ikväll. Hela familjen har åkt på äventyr och här sitter jag själv hemma. Men det är ganska fint, förutom att jag har insett att jag inte har så många kompisar... Eller, varenda en jag kan komma på är antingen bortresta långt bort, upptagna eller bara inte hemma. Och jag som är i desperat behov av telefonsamtal! 
Thailunch med bror & co var mycket mys idag. Kvällen har ägnats åt Gossip girl och fruktsallad. Alldeles okej.

En hel otroligt massa grattis till den snällaste, vackraste, påhittigaste och bästa människan
jag känner som fyller år idag! Tyvärr kan vi inte fira det tillsammans eftersom hon råkar vara
bortrest, men så fort du kommer hem lovar jag dig ett hejdundrandes kalas!!

Hoppas du får världens bästa dag ändå Anna! Jag saknar dig. Massor.

Idag är ingen vanlig dag för idag är Fredrikas födelsedag, hurra hurra hurra! Grattis älskade, älskade vän på din alldeles egna dag!!



Vi överraskade världens finaste fredd i hennes trädgård med tårta och paket till frukost. Så otroligt fint och roligt! Om ett år du, då blir det andra bullar!
Åh, jag tycker om dig så mycket fina, fina du. En driljon grattis igen!

Jag blir så glad att så många gillade den alldeles otroligt för långa texten. Ännu gladare, och alldeles varm i hela kroppen, blir jag av alla fina människor i min närhet. De som är helt genomvackra och slänger iväg så fina ord åt mitt håll så jag tappar hakan av förvåning och tacksamhet. Jag tycker om er något så förskräckligt allihop! 

Idag har det pysslats hela dagen. Jag har fixat massor med fint, tillsammans med några. Ni får veta imorgon, men det är något otroligt bra kan jag lova!
Sen saknade jag anna massor så jag lyssnade på hennes partymix i vinden från balkongdörren.
Nu ska jag skissa en klänning, äta middag och bara vara. Ibland får man faktiskt det såhär sent på kvällen.


Men till det viktigaste. Om det mot förmodan skulle finnas någon från Malmö/Köpenhamn som läser det här, eller möjligvis någon som har en väldans koll på de två städerna, kan ni inte hjälpa mig pejla in de bästa ställena där nere i söder? En minisemester dit börjar nästa vecka, och jag är så nedrans sugen på second hand/extraordinära affärer så det inte är sant. Finns de? Var isåfall? Tacksamhet från en vilsen en finns i överflöd här borta.

Jag föddes en dag i slutet av mars, en skärtorsdag. Kanske är det därför jag gillar påsken så mycket? Det var ganska fint väder har jag för mig, och nu för tiden får jag ofta påsklov i present. Det är bra det.
Min bror, som är några år äldre än mig, och egentligen bara en halv bror (han är inte halv på riktigt, men vi har bara en gemensam förälder) fyller år strax efter mig. Han är ett skämt, om ni fattar. Min lillasyster fyller inte ens år på samma halvår som oss, men jag tycker om henne massor ändå.

Jag tycker om massor i största allmänhet faktiskt. Kompisskratt, att dansa på stranden, klickljudet från slutaren på min kamera (att fotografera också för den delen), fruktsallad, höstlöv som frasar under fötterna, kramar, spontana människor med livlig fantasi, överraskningar, människor som gör snälla saker utan anledning och utan att vänta sig något tillbaka, te, nypistat i alpsol, skor, svartvita bilder, mysiga kaféer i paris... Och så vidare.



Mitt hår är av den svårstylade sorten. Rakt som en motorväg i öknen, och det skulle nog krävas en mindre stöt av elektriskt slag för att kunna locka det. Inte så roligt alla gånger. Men trots att jag kanske inte alltid är nöjd med varenda centimeter på min kropp (ibland håret, ibland knäskålarna, ibland något annat) försöker jag att inte tänka så mycket på det. Faktiskt! Jag tänker att det finns liksom inte så mycket att göra åt saken, så det är lika bra att gilla läget och nöja sig med det man har. För ofta så är det mesta faktiskt väldigt fantastiskt! (även om det kanske inte känns så när man står framför Perfektionen gestaltad i en människokropp och man själv ser ut som en dränkt katt för att det spöregnar.)
Vad jag försöker säga är att jag jobbar väldigt hårt på att bli kompis med mig själv, eftersom jag tror att det mesta man själv tycker är fel, tänker inte så många andra på- så varför slösa energi på det själv?

När jag blir stor.. vet jag verkligen inte vad jag vill bli. Därför sliter jag nu som ett djur på naturlinjen för att sen kunna välja vad jag vill. Smart, kan tyckas. Ganska idiotiskt tycker jag ibland, eftersom jag verkligen inte tänkt bli doktor, apotekare eller något annat naturigt. Well, det går ändå helt okej så jag kan ju lika gärna slita vidare två år till. Dessutom, hade jag valt något annat hade jag inte träffat några av de bästa i världen. De som lyssnar så fantastiskt bra när man är ledsen (eller glad!) och de som skrattar med en när man köpt världens äckligaste dricka och de som larvar sig precis lika mycket som en själv sent på natten när man lika gärna kan sova. Och så finns de, jämt. När man behöver en extra axel att vila mot för att huvudet känns lite för tungt för sina egna, eller när det spöregnar och man inser att man helt enkelt inte klarar av att cykla hem förns solen skiner igen, eller sent sent när man bubblar av ord och man bara spontanses för att prata (och dricka te och se på serier som får en att må bra). De är så bra så.

Jag drömmer om en etta i Paris, med en stor säng med ett fluffigt vitt täcke med utsikt mot eiffeltornet. Eller om ett litet ställe i New york med en sån där balkong i järn med ett rosenträd bredvid brandstegen. Eller om världens roligaste jobb med världens roligaste människor. Fast först drömmer jag om en fin sommar, med massor av sol, skratt och upplevelser. Sen om en fin höst, den roligaste på länge, med stickade koftor, party och picknick bland frasiga löv. Senare, en vinter med massa massa skidåkning, kaffe när snön virlvlar och en för en gångs skulle en vit jul. Till sist: ett fantastiskt 2009, ännu bättre än 08. För än så länge har det verkligen varit fantastiskt. Och än har bara halva gått! Otroligt bra. 


Det blev väldigt mycket text! Men nu vet ni vem jag är, vad jag gillar och vad jag drömmer om. Jag vet att det inte är många som läser det här (och hur många det över huvudtaget var som orkade läsa allt detta!) men jag vill så gärna vilja veta vilka ni är. Vilka är vi i här omkring? Vad tycker andra människor om, och vad drömmer de?  Berätta för mig.  

En gång, i höstas eller när det kan tänkas att det begav sig, fick jag och en vän bloggfnatt och idéer om hur vi skulle bli stora inom bloggvärlden. Vi spånade både länge och väl på ett passande namn till vår superbriljanta idé (ungefär tre månader?) tills det till slut bara kom på sig självt, nästan.

Bloggen blev inte så stor som vi tänkt oss, av både en och två anledningar. Men när tiden är inne kanske vi tar upp våra planer igen, och blir bättre än nånsin...


Men! Vi hann ta lite bilder. I skolkorridoren förstås, utan ansikten (det var en del av idén, att dölja ansiktet på ett finurligt sätt) i våra söta, personliga, egenkomponerade skoluniformer. Et voila! Här har ni det.

Ja, det är en kemibok jag har framför mig. Har jag inte nämnt att vi går naturnatur? Tja,  om inte annat, bör det snart märkas...


Ville bara berätta, om vilket storhetsvansinne man kan få ibland. Men tillsammans med massa fina omkring sig gör det inte så mycket. Om man skulle misslyckas menar jag.

Jag brukar vara ganska emot bildbombningar, men det ser inte ut som jag har något val. Lätt på topp tre bland de bästa upplevelser jag någonsin varit med om, och nästan inte ens bilder kan beskriva hur kul det var!

1. Skräp kan vara roligt! Mina fina tofflor (satt inte fast så bra dock)
2. Lunch precis när vi kommit fram första dagen, utanför Camp Untz.
3. Camp Linsala, aka Partytältet.
4. Vi köade i åtta timmar till Jason-konserten. Och hälsade på i hans buss... men det är en annan saga.


Jag längtar ihjäl mig till nästa år.

Ni får ursäkta, men jag tror jag håller på att bli sjuk. Bilderna ligger iallafall på datorn, men imorgon åker jag iväg igen så det kanske dröjer.
I sinom tid mina vänner, i sinom tid. Peace.