c a r o l i n e.

Idag var jag nära på att köpa en dögammal olympus för hundra kronor. Filmen satt i och allt! Men min kompis sa att vad skulle jag med den till, jag som har en så bra kamera? Sant. Men den tar ju så fina bilder! Gamla liksom. 
Helt plötsligt vill jag bara gå mot utvecklingsströmmen och ha allt gammalt, istället för nytt. Jag vill ha en telefon med snurrsifferskiva och krullig sladd som går att tvinna mellan fingrarna och en kamera som tar bilder med det mysigaste ljuset i världen, och med film som kräver framkallning.
Jag överväger nästan att låta systemen ligga hemma när vi åker till Berlin, och bara packa väskan full med engångskameror. Men där tar det faktiskt emot lite, även om det nog får bli så.   
 
Olympusen fick stanna i affären, fast det gjorde lite ont.  Jag kom hem med två tröjor, ett par skor och en klocka istället. För samma pengar. Det blir skojjigt för den som köper kameran sen, och framkallar filmen. En spegelbild på mig kanske gör hans / hennes dag?  

Bara för att jag blev så himla nöjd med de här bilderna får världen se några till. Är hon inte fantastisk, så säg?

Idag pallade vi äpplen för att baka den märkligaste av äppelkakor, pratade igenom det mesta av livets lagom svåra frågor och uppskattade nästan höstregnet. För vi satt ju inomhus med tekoppar och ljus! Bättre än så blir det nog inte en tisdag.

Idag flydde vi verkligheten lite, Anna och jag, till Stockholm. Fin fin fin höstdag och vi gjorde alldeles lagom ingenting. Förutom köpte mat, och åt mat. Lycka! Mysig och välbehövd utflykt var det iallafall. Komma bort lite, inte bekymra sig så mycket. Bara Anna och jag och våra ickeexisterande problem (för idag).

Annas

Imorgon åker vi tillbaka. För att träffa vår vän Mraz igen! Kanoners.

Lördagsfrukost: Bananscones och smoothie. Inte helt fel faktiskt! Igår var en hemsk dag, och jag vill helst glömma den. Men å andra sidan gör det chansen att idag ska bli bättre ännu större. Vi hoppas på det! Fast kvällen var bra. Alla mina finaste kom hit och åt middag, sen pratade vi bort mörkret, lyssnade på musik, bakade och skrattade massor. Välbehövligt och väldigt fint. 

Gång på gång kom jag på mig själv därborta att studera människorna, lokalbefolkningen alltså. Helt plötsligt blev det också det som mest fastnade på bild. Så lite pose och så naturligt som det bara kan bli. Jag gillar det, jag gillar det massor.  

(Idag fyller världens bästa Carolin år. Vi var där och knackade på hennes sovrumsfönster- helt otippat! Blev en mycket bra dag. Miljoner grattis och puss på henne.)

Flänger och far till stugan fram och tillbaka.
Ommålning på gång, och så fina solnedgångar att se. Då önskar man att man inte var så ensam, vem som helst skulle duga faktiskt. Men en timme prat med fin vän duger också, och ankorna höll mig sällskap ett tag.
Imorgon far vi tillbaka. Mera måla, mera lugn och ro. Kanske lite träning? Hostan håller på att lämna mig.

Puss och godnatt.

Jag leker flytta-hemifrån-leken ikväll. Hela familjen har åkt på äventyr och här sitter jag själv hemma. Men det är ganska fint, förutom att jag har insett att jag inte har så många kompisar... Eller, varenda en jag kan komma på är antingen bortresta långt bort, upptagna eller bara inte hemma. Och jag som är i desperat behov av telefonsamtal! 
Thailunch med bror & co var mycket mys idag. Kvällen har ägnats åt Gossip girl och fruktsallad. Alldeles okej.

Jag brukar vara ganska emot bildbombningar, men det ser inte ut som jag har något val. Lätt på topp tre bland de bästa upplevelser jag någonsin varit med om, och nästan inte ens bilder kan beskriva hur kul det var!

1. Skräp kan vara roligt! Mina fina tofflor (satt inte fast så bra dock)
2. Lunch precis när vi kommit fram första dagen, utanför Camp Untz.
3. Camp Linsala, aka Partytältet.
4. Vi köade i åtta timmar till Jason-konserten. Och hälsade på i hans buss... men det är en annan saga.


Jag längtar ihjäl mig till nästa år.

lite fint från midsommar.

Visst vore det fint med lite sommarvärme? Jag skulle då inte klaga en enda sekund. Men klarar vi oss från fem grader och hagelstormar ska vi kanske vara ganska nöjda ändå...
Var ute och sprang, 6-7 km blev det nog. Så nu är jag nöjd ända ut i hårtopparna! (som förövrigt skulle behöva toppas..). På onsdag bär det av på festival och min saknad av peppighet säger att det nog kan bli ganska så bra, tror ni inte?  

Jag har inte dött, jag har bara sommarlov! Även om man inte för en sekund kan tro att det är sommar med tanke på hur regnet rent ut sagt öser ner utanför fönstret. Hurra.

Om dagarna skrattar jag med fina människor, fotar och syr för glatta livet (inspirerades och sydde den finaste kjolen jag någonsin gjort tror jag) och om kvällarna är jag peppad till tänderna när det visas fotboll! Fick en orange halsduk levererad direkt från Schweiz, och eftersom ingenting kan stoppa killarna i EM's snyggaste färger kan det inte bli annat än bra. Och ikväll spelar Sverige.


Tills vi hörs igen minns jag sommarens hittills mysigaste natt med dessa bilder. Så himla fint tycker jag. Tack Carolin.

Alla verkar borta ikväll så jag blir hemma igen. Men egentligen sörjer jag inte så mycket, ser fram emot imorgon istället och lite glass på det ska nog göra det hela bra igen.

Passar på att lapa solljus så länge det finns kvar. Har hört att det snart ska försvinna, burr. Men än lyser den, och då är jag glad! 

Fortfarande inget minneskort, alltså inga bilder. börjar sakna det så smått. Imorgon blir det förhoppningsvis bryggseglarkväll med grill och prat, och snart är det sommarlov på riktigt! Nästan lite sorgligt.. Fast mest roligt förstås.